Nyhet
Motorer och drivmedel under stadig utveckling mot minskad miljöpåverkan - men bättre vägar är ett måste!
Ny fordonsteknik, avreglering och bättre logistik leder till snabbt minskad miljöpåverkan per ton nyttolast. Men problemet med dåliga vägar kvarstår.
På 20 år har lastbilars drivmedelsförbrukning sjunkit med 35 %. International Energy Agency förutspår ytterligare 25 % minskning till år 2020. Drivmedlen har förbättrats med ca 30 %. Störst förbättring har dock kommit genom ökad verkningsgrad hos motorerna. Tillsammans med nya filter har detta också radikalt minskat utsläppen av partiklar och avgaser.
För tjugo år sedan var det vanligt att utländska lastbilar körde tomma på hemresan. Avregleringen av transportmarknaden har, tillsammans med datorstödd logistikplanering, medfört att numera rullar ytterst få lastbilar utan nyttolast. På vissa marknader råder obalans i handelsbalans och transportbehov. Detta löses genom att skapa transporttrianglar, så att tomkörningssträckor minimeras.
Ett viktigt verktyg för att effektivisera transporterna är det modulkoncept som nu införs i Danmark, efter förebild från Finland och Sverige. Med fordonskombinationer om 25,25 m längd, ökar kapaciteten i både volym och vikt med ca 50 % per ekipage. Detta sänker medelförbrukningen av drivmedel med upp till 30 % per lastpall gods.
Statistik från International Road Transportation Union (IRU) visar att lastbilens drivmedelseffektivitet har ökat med 36 % sedan 1970. Av dagens drivmedelsförbrukning åtgår hela 50 % (!) under stillastående köande på dåliga vägar med för låg kapacitet. Ett sätt att motverka detta, är att bättre utnyttja den kapacitet som även dåliga vägar har. Det kan ske genom att undvika köra under rusningstid (för övrigt en märklig benämning på den tid då allt står stilla) och istället köra nattetid. En sådan omläggning kräver nära samverkan med transportköparna. IRU pekar också på att en lastbils aktionsradie är 2000 km med full tank diesel. Med eldrift från motsvarande vikt batterier skulle aktionsradien bara vara 25 km.
Svenska SkogForsk har i studien TRANSMIT noggrannt mätt drivmedelsförbrukningen i fyra timmerbilsekipage under två år. Resultaten visar att långtidseffekten av att förarna tränas i sparsam körning är ca 4 % minskad drivmedelsförbrukning. De visar också att skillnaden i drivmedelsförbrukning på belagda vägar i bra respektive dåligt skick (tvära kurvor, guppig väg o s v) är mellan 25 och 40 %. Den främsta orsaken till att dåliga vägar ger så hög förbrukning och därmed miljöbelastning, är att körningen blir ryckig med inbromsningar och efterföljande acceleration som slukar energi.
Fotnot: TRANSMIT-resultaten visar också att en annan negativ effekt av dålig väg är lägre medelhastighet och längre transporttid. Inget antyder att detta skulle vara gynnsamt för trafiksäkerheten, tvärtom. I en studie av 78 500 trafikolyckor under sex år, har svenska Väg- och TransportforskningsInstitutet visat att det finns ett starkt samband mellan ökad vägojämnhet och ökad olycksfrekvens.