Go to navigation

Effektiv tunnelproduksjon

Tunnelutvalget arrangerte seminar: "Effektiv tunnelproduksjon" i Reykjavik, Island 12. - 13.september 2011.

Vegtunneler i Norden – ulike forhold
Islands geologi og tunneler (Is). Oversikt over islandsk geologi, oppbygning, vulkansk virkning,
varme kilder. Forskjell på de vulkanske områder og "basalt" områdene i Øst og Vest med hensyn
til tunneler. Forbindelse mellen geologisk forhold og vann lekkasje og bergspenning. Vegtunneler i
Island er lav trafikk tunneler < 1000 AADT, uten en tunnel på 5000 AADT. Sammenfatting om
tunneler i dag, planlagte tunneler i nær fremtid. (Matthias Loftsson)

Tunneløen Færøyar (Fø). Historie, nuværende tunneler, geologi, fremtiden. Mange øer og
bratte fjell mellom kommuner. Det er 18 vegtunneler i Færøerna for 50.000 innbyggere, flere
tunneler er planlagt neste 5 år. Mest lavtrafikk tunneler. (Sigurd L. Lamhauge)

Högtrafiktunnel i Stockholm (S) Projekteringen pågår av Förbifart Stockholm som är en ny
sträckning för E4 väster om Stockholm. Av vägens 21 km går drygt 18 km i tunnel. Byggstart
planeras till år 2012 och byggtiden är minst 8 år. Tunneln planeras för tre körfält i vardera riktning.
Trafikmängden beräknas till 140 000 fordon år 2035. Hur genomför man projekteringen så att
byggandet kan ske på ett effektivt sätt? (Kjell Windelhed)

Moderne vegtunneler (N) Tunnellandet Norge har i dag over 1000 vegtunneler, med samlet
lengde på ca 850 km. I løpet av de siste fire årene har Statens Vegvesen gjennom
etatsprogrammet ”Moderne Vegtunneler” arbeidet med forslag til en ny, helhetlig tunnelstrategi
som skal omfatte både planlegging, bygging, sikkerhet, drift – og vedlikehold samt oppgradering av
tunneler. For byggherren har hovedfokus vært på høyere kvalitet, lang levetid, høyt nivå på
sikkerhet, helse og arbeidsmiljø (Harald Buvik)

Tunnelar for at skydda naturen (F) . I Finland initieres ofte tunneler av hensyn til miljø og
natur. Dette gjer mange korte tunneler ofte med lite overdekning. Det stilles strenge krav til
innlekkasje. (Jari Heikkila)

Maskin, material og prosessutvikling.
Mennesket i tunnel produksjon (N). Moderne tunnel teknologi har gjort store fremskritt de
siste årene. Likevel er det mennesket som er den desidert viktigste innsatsfaktoren i
tunnelproduksjon. For å oppnå god tunnelproduksjon må arbeiderne være løsningsorienterte,
”multi skilled” og kunne arbeide i team. Hvordan gjøres dette i Norge i dag? (Frode Nilsen)

Nye möjlighet med borriggar (S). Dagens tunnelriggar har ett stort teknik innehåll och kräver
en "ny" typ av operatör. Stora möjligheter finns att få en effektivare produktion om man
behärskar maskinerna fullt ut. Mycket av borrningen dokumeteras och ger möjlighet till analys.
Sandvik har i sin nya generation borriggar iSURE (Sandvik Underground Rock Excavation) som ger
nya möjligheter vid planering och utförande. (Jörgen Crilén)

Nye muligheter i sprutebetong maskiner (S) Moderna sprutbetongrobotar är försedda med
avancerad teknik som ofta inte används fullt ut av operatören. Robotarna är försedda med många
automatiska funktioner för att uppnå rätt tjocklek på betongskikten, rätt tillsats av accelerator och
lämpligt sprutmönster allt för att få en bra slutprodukt med rätt hållfasthetsutveckling. Samtliga
parametrar dokumenteras för att kvalitetsuppföljning skall kunna ske. Det finns goda möjligheter
att genom rätt handhavande erhålla en effektiv tunneldrivning. (Björn Unnerstad)


Injeksjon og bergsikring
Optimering av injektering processen (S). Effektiv injektering av berg är en viktig del av
tunnelbyggandet. Svensk designstrategi vid varierande inläckagekrav, dvs olika inläckagekrav ger
olika strategier och val av injekteringsteknik, samt vad som påverkar injekteringstiden och möjlig
optimering av injekteringsprocessen. (Thomas Janson)

Praktisk berginjeksjon (N). Hvordan oppnå ønsket tetthet på en effektive måte. Senere års
erfaringer fra norske samferdselstunneler. (Arnstein Aarset)

Berg sikringsproblemer i islandsk fjell (Is). Tunneldrivning og bergsikring under høg
vandtrykk og stor vann lekkasje i tunneler. Bergsikrings problemer hvor man har svage ustabil
sedimentert lag, tektonikk forkastningssoner o.s.v. Tunnel drivning hvor man har geotermisk
vann. Sikring med drift og/eller etter gennomslag. (Björn A. Harðarson)
.
Optimalt permanent berg sikring (N). Bør permanent sikring utføres parallelt med driving
eller senere (Hvor langt bak stuff). Hvordan tilpasse best mulig til bergmekanikk og syklus tider,
for mest effektiv tunnelproduksjon. Norske erfaringer. (Knut Boge)


Kontraktformer og kravstilling
Erfaring av tunneldrift i Island, Føroyar, Norge og Grønland (IS) . Istak har de seneste år
arbejdet ved tunneludgravning i Island, Norge, på Føroyerne og i Grønland. Her sammenligner
entreprenøren opbygning af kontrakt dokumenterne mellem landene og kommenterer ud fra
entreprenørens synsvinkel. (Kolbeinn Kolbeinsson).
Erfaring av totalentreprenad för effektiv tunneldrivning (S) Veidekke bygger nytt
djupvattenintag för kylvatten till kärnreaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn på totalentreprenad åt
Oskarshamns kraftgrupp (OKG). Entreprenadformen samt stor samverkan med kunden och
leverantörer har inneburit förbättrade tekniska lösningar med säkrare arbetsmiljö, lägre kostnader
och bättre kvalitet. OKG har ställt funktionskrav som skapat nödvändiga frihetsgrader som
Veidekke använt för utvecklingen av entreprenaden. (Bengt Ludvig)

Erfaring med norske kontraktsformer. (N) Kontraktsformens påvirkning på effektiv
gjennomføring og produksjon. NFF Publikasjon nr 20. (Ruth Haug)
Methods in contract forms. How can the costs of tunneling be taken into account (F) A
rock mass is always unknown before excavation. What are effective contract forms to fairly divide
the risks between the client and the contractor? Can the Rock Tunneling Quality Index Q be used
as a basis for the cost of tunneling and rock support? Two case examples: Port of Helsinki railroad
tunnel and Helsinki Ring Road I road tunnel. (Jakke Huovinen)

Kontrakter med samhandlings og incitamennts bestemmelser for å oppnå bedre
effektivitet og felles forståelse for kontraktsarbeidet
(N). - Hvorfor har vi innarbeidet
forutsetninger om samhandling i våre kontrakter. Forutsetninger for å lykkes med samhandling
Rammebetingelser og opplegg for samhandling. Status og erfaringer. (Jan Erik Henning)

Kravstilling (S). Kontroll av utförda förstärkningar i tunnlar föreskrivs. Kontrollen utförs som
egenkontroll, grundkontroll och tilläggskontroll. Omfattningen av kontrollen definieras i både
Eurocode och nationella standarder. Vilka erfarenheter finns om olika provmetoder för
injektering, bultar och sprutbetong? Vilka frekvenser ska tillämpas i olika geotekniska kategorier?
(Thomas Dalmalm)


Dokumentasjon
Tid til geologisk kartlegging på stuff (N). Tradisjonelt er det byggherrens ingeniørgeolog som
dokumenterer fjellkvaliteten etter hver salve. Det må være tid til å gjøre jobben, før ev. fjellet
sprøytes inn. Dette er kontraktsfestet som "Byggherrens halvtime" for en del kontrakter i Norge.
Hvordan kan fleksibilitet fra begge parter gi minst mulig heft for entreprenørens syklustider. (Nina
Rongved
)
.
Arbeidsdeling ved dokumentasjon (Is) I Island er det entreprenøren som skal utfører
kartlagning på stuff. Hver salve er kartert. Entreprenören har ansvar for arbeitssikring, men
byggherren må også se salven før sprøyting da han må bestemme permanent sikring.
Arbeidsikring skal være en del av permanent sikringen. Lemper og ulemper til de forskjellige
metoder. (Oddur Sigurðsson)
.
MWD Measure while drilling/BPT Borparametertolkning (N) Prosjekteksempel fra
Lørentunnelen i Oslo. Praktisk bruk og sammenhenger mellom BPT og kartlegging i tunnel. (Are
Høien
)

VRSamordning i Förbifart Stockholm (S) Förbifart Stockholm är en 21 km lång motorväg.
Projekteringen inkluderar fem stora trafikplatser och en 18 km lång tunnel. Det generar otaliga
ritningar – för många för att hanteras vid traditionella möten – samordning och samgranskning
klarades galant med VR‐teknik. VR‐modellen sammanfattar projekteringen. (Marie von Matérn)
.
Utvecklingsprojekt Tunneldokumentation (S). Kan vi minska dubbelarbetet vid
projekteringen? Hur för vi vidare kunskapen från projektering och produktion till förvaltaren?
Verktyg för effektiv tunneldokumentation i en digital värld. (Rikard Gothäll)

Dokumentasjon av geologi, injeksjon og sikring koblet med geometrimodell (N). Hva
kan vi lære av å se dokumentasjon av geologi, injeksjon, skanning og sikring sett i en geometrisk
sammenheng. Database til kontinuerlig samling av geologi og bergsikring frem til ”as built”. (Heidi
Berg
)